Tankar från en besökare

Jag vandrar härnere i den tysta ensamheten. Lasarettets museum är en dunkel katakomb, en trygg livmoder, en plats för reflektion och bärande tankar. Historiska vingslag fläktar och sveper över mig. Jag känner mig lugn. Jag är här och nu men ändå en försvinnande liten del av något jag inte förstår. Liv försvinner och liv blir till i ett oavbrutet kretslopp. Vi är irrbloss i vintergatans evighet. Museets miljö ger oss insikt på något vis. Vi finns nu men inte sen. Allt spelar roll men ändå inte.